1. Inledning

Syfte
Möe Ö, så låter det när du ber en äkta värmlänning beskriva värmländskan kortfattat. Dialekter finns runt om i hela världen, det handlar bara om att kunna språk tillräckligt bra för att kunna skilja på dialekterna. Vi ska i detta arbete få fram hur värmländskan egentligen formar sig och var den visar sig som mest. Vi ska också ta reda på hur man ser på det utifrån olika åldrar, spelar det någon roll hur gammal man är? Eller var i länet man är ifrån?

Metod
Vi har sammanställt arbetet med hjälp av intervjuer med personer i olika åldrar, men också med hjälp av fakta från böcker internet och andra medier.

Värmländskan
Några värmländska ord och förklaringar:
Jale- Gärdet Jag var ute på jalet idag för att harva.
Tocken- Sådan Vad rolig Per var igår. Han är en tocken rolig prick.
Hölls- Hur Hölls är det med dig idag?
Gött- Olika former av bra Vad gött att Sverige vann igår i fotbollen.
Kar- Tvungen Han vinner nästan alltid sina tennismatcher och han var kar till att vinna idag också.
Butta- Knuffa Vi satt bara och pratade på lunchen och lite senare kom Roger och buttade till mig.
Skvatt- Bli rädd Oj, vad jag skvatt när du kikade in genom fönstret.
GÔRIT-LERIGT Det var så otroligt görit på vägen att jag knappt tog mig hem.
Gör bra- Jättebra Det är ju gör bra att han ska ta och fixa biljetterna imorgon.
Töligt- Tråkigt Filmen vi såg på igår var nog den töligaste jag sett.
Jämt- Bara Jag kommer strax, jag ska jämt ringa till Markus.
Vi har varit ute på stan i Karlstad och intervjuat folk för att se hur de ser på värmländskan.
När vi frågade personer kring åldrarna under 20år så tyckte de att värmländskan är en rolig dialekt och som man kan märka olika former utav. En person sade att hon inte märker av att det pratas så mycket värmländska. De trodde också att i vissa sammanhang kan man försöka undvika att prata värmländska, men att det är olika från person till person.
När det gäller åldrarna 21-59år så ansåg de att värmländskan är en rolig och glad dialekt och att det finns ganska många olika varianter utav den. En som vi pratade med sade att man i värmländskan använder mycket å, ä och ö och en annan sade att Hagfors är ett ställe där man pratar mycket värmländska.
Den sista åldersgruppen vi intervjuade var 60+ och de sade att det finns många olika varianter på värmländskan och att det finns en viss form av värmländsk dialekt i både östra, västra, norra och södra delen. De sade att man i t.ex. Hagfors och Ekshärad pratar en speciell värmländska som sticker ut. Precis som alla andra åldersgrupper tyckte de att värmländskan är en rolig, trevlig och uppskattad dialekt, de tyckte också att man ska vara stolt över att prata värmländska.

Sammanfattningsvis så kan vi väl säga att folk i allmänhet anser att värmländska är en trevlig, glad och rolig dialekt. De tycker också att man i vissa fall skulle kunna försöka undvika att prata värmländska, men att det även kan variera beroende på vem man pratar med. Några trodde det fanns 4-6st olika typer av värmländska, medan någon trodde att det fanns en för varje kommun. Likheter mellan åldersgrupperna var att de flesta sa att det var en rolig dialekt, några sa också att man undviker att prata värmländska i officiella sammanhang. Vi tyckte inte att de olika åldersgrupperna skiljde sig så mycket i vad de sade, men en sak vi tänkte på var att de som var lite äldre i allmänhet hade en aning mer kunskaper om värmländskan. Något som vi tidigare har nämnt, men som vi vill poängtera är att så många tycker att värmländskan är en trevlig och rolig dialekt. Det tycker jag är både anmärkningsvärt och glädjande. Vi tänkte avsluta med att återge några värmländska uttryck vi fick ifrån de som vi intervjuade.
Gör bra- Jättebra
Illsvin- Orolig
Pös- Påse
Gött- Olika former av bra
När vi jämförde resultaten i intervjuerna med en hemsida om olika dialekter i Sverige, så ser man att dialekter finns i vår omgivning och att det finns många olika typer av dialekt. Det finns olika sorters dialekt både i Sverige och även i olika landskap och kommuner. När det gäller olika typer av värmländska så tror vi att de i norra Värmland pratar mycket med å, ä och ö och att de i södra delen inte pratar en sådan grov värmländsk dialekt och att de också använder l- ljuden på ett speciellt sätt. Dialekt definierar man som olika varianter utav ett visst språk och dialekterna är även geografiskt avgränsade.
Värmländskan är ett götamål och pratas mest i Värmland, vanligt inom värmländskan är att man använder mycket å, ä och ö och man kortar också ofta ner meningar. Värmländskan präglas av t.ex. norska, nordsvenska, västgötska och även den östliga dialekten. Det finns även olika spridning av mellansvenska dialektdrag i Värmland. Värmländskan skiljer sig beroende på vart i Värmland du kommer ifrån och två ställen där vi anser att det pratas en speciell typ av värmländska är Hagfors och Ekshärad. Den slutgiltiga saken vi vill nämna om värmländskan är att den på aftonbladets hemsida blev framröstad till den näst bonnigaste dialekten av alla.

Slutsats
Det vi nu har kommit fram till är att värmländskan framstår som en rolig dialekt hos de flesta som använder sig av det. Men det kan även ibland framstå som mesig hos andra. Vi har även märkt att man tycker om att böja på ordenså att det blir många vokalljud.

Dekan, Johan, Fredrik, Morgan o Sherko